Inspiration
DET VERKAR som om jag får inspiration till saker och ting när jag lyssnar på musik. Inte så konstigt egentligen, bara ett konstaterande för dagen.
Nästan varje gång jag bloggar lyssnar jag på någon form av musik jag gillar, främst dansband faktiskt, men ändå! Sinnena vaknar och helt plötsligt bjuds man på lite ny energi som man kanske inte räknat med.
Fantastiskt vilka fina grejer liver ger en, hur kan man egentligen tycka synd om sig själv?
IDAG är det onsdag, herregud jag har trott hela tiden att det är fredag imorgon. Kanske för att jag jobbade i söndags? Ikväll ska det dansas, jag förväntar mig inte en toppenkväll.
Idag har jag julpyntat och plockat lite hemma, i ungefär 3 timmar. Jag förstår egentligen inte, hur så mycket tid kan försvinna bara på att flytta plats på lite föremål i en lägenhet på ynka 56 kvm. Jag tyckte att jag städade, men nej jag bara PLOCKADE. Vek in tvätt, och la tillbaka saker och ting på sin plats.
Städa får jag göra någon annan dag, dammsuga och dyl.
Om en kvart ska jag åka och jag är egentligen jättetrött, för jag har hoppat över min eftermiddagsvila idag för att jag var så inne i plockandet och julpysslandet.
Lite huvudvärk har jag. Det är 15 grader hemma hos mig. Jag måste täta fönstrena. Jag borde äta, ska nog köpa något färdigt idag. Jag ligger på plus i matbudgeten. Idag har jag köpt min första julklapp.
Mina kläder hittar aldrig någon riktig plats. Jag får aldrig riktig ordning, vissa plagg flyttar bara på sig och varje gång jag sorterar kläder vägrar jag slänga dem. Jag undrar, vad det är med dem plaggen. Varför man inte slänger dem fast man inte använt skiten på flera år. Tror man att man ska kunna passa i samma plagg senare?
Jag har en teori, att de är som relationer. Och då är det inte konstigt att jag aldrig får ordning på dem, men jag vill behålla dem, för tänk om de en dag passar igen?
Nu är det dansdags. :)
Nästan varje gång jag bloggar lyssnar jag på någon form av musik jag gillar, främst dansband faktiskt, men ändå! Sinnena vaknar och helt plötsligt bjuds man på lite ny energi som man kanske inte räknat med.
Fantastiskt vilka fina grejer liver ger en, hur kan man egentligen tycka synd om sig själv?
IDAG är det onsdag, herregud jag har trott hela tiden att det är fredag imorgon. Kanske för att jag jobbade i söndags? Ikväll ska det dansas, jag förväntar mig inte en toppenkväll.
Idag har jag julpyntat och plockat lite hemma, i ungefär 3 timmar. Jag förstår egentligen inte, hur så mycket tid kan försvinna bara på att flytta plats på lite föremål i en lägenhet på ynka 56 kvm. Jag tyckte att jag städade, men nej jag bara PLOCKADE. Vek in tvätt, och la tillbaka saker och ting på sin plats.
Städa får jag göra någon annan dag, dammsuga och dyl.
Om en kvart ska jag åka och jag är egentligen jättetrött, för jag har hoppat över min eftermiddagsvila idag för att jag var så inne i plockandet och julpysslandet.
Lite huvudvärk har jag. Det är 15 grader hemma hos mig. Jag måste täta fönstrena. Jag borde äta, ska nog köpa något färdigt idag. Jag ligger på plus i matbudgeten. Idag har jag köpt min första julklapp.
Mina kläder hittar aldrig någon riktig plats. Jag får aldrig riktig ordning, vissa plagg flyttar bara på sig och varje gång jag sorterar kläder vägrar jag slänga dem. Jag undrar, vad det är med dem plaggen. Varför man inte slänger dem fast man inte använt skiten på flera år. Tror man att man ska kunna passa i samma plagg senare?
Jag har en teori, att de är som relationer. Och då är det inte konstigt att jag aldrig får ordning på dem, men jag vill behålla dem, för tänk om de en dag passar igen?
Nu är det dansdags. :)
Längesen nu!
Jag vet inte varför jag inte har bloggat på länge. Jag har haft andra grejer att göra som liksom fått mig att glömma bloggen lite. Rent allmänt känner jag mig dåligt uppdaterad, insnöad, fastkörd, och slutkörd, jag tar mig inte många steg framåt.
Dålig självkänsla, dåligt självförtroende, dålig ekonomi, brist på motivation och nya mål. Mycket BORDEN, måsten, "ska bara".
Är det så kul att skriva om?
Jag har dansat mycket den här hösten. Det kändes ett tag som det gick så HIMLA bra. Sen insåg jag litegrann hur mycket jag har KVAR att lära mig. Det är spännande, men lite tråkigt också. Jag trodde väl att jag hade kommit längre.
Jag blir arg på mig själv, att jag snöar fast i saker, och inte uppdaterar mig själv oftare.
Jag är understimulerad, samtidigt som jag har för mycket att göra, min tid räcker inte till. SAMTIDIGT, som jag egentligen borde jobba mer, för jag har så dålig ekonomi. SAMTIDIGT, som jag borde börja träna för att ORKA dansa mer effektivt, inte bara slödansa 5 dar i veckan.
DANSEN har liksom tagit över mitt liv lite just nu, jag tror det beror på kärleksbrist, egentligen vill jag ha kärlek, men ingen kärlek får man så då får man dansa istället.
JAG har blivit allergisk mot krogen och alla fulla människor.
MINA vänner befinner sig på HELT olika ställen av diverse an(D)ledningar, det är tomt, jag är inte riktigt mig själv utan mina homies. JAG hoppas att mina vackra väninnor och jag hittar tillbaka till varandra.
Jag vet inte om det är energi jag har som används på fel sätt eller om jag helt enkelt är slut som artist.
När får man svaren?
Jag vet inte om jag har mycket aggressioner i kroppen, det tror jag skulle visa sig om jag började träna.
Jag behöver nån, som tar lite kommando över den här situationen. "SÅ HÄR GÖR DU NU ANNA:..."
Det FINNS så fina människor men det känns inte som om jag riktigt förtjänar dem, eller som jag kan ge dem någonting. Jag känner mig dålig. Och det är för att jag kanske har orimliga förväntningar på mig själv.
IALLAFALL lyssnar jag på Om natten med Casanovas, den är jättebra. Och jag har ett nytt blått Comfortsköljmedel som luktar gott.
Nu ska jag ut i snöyran och ta mig till onsdagsdansen i Nacka. Jag har druckit kaffe hela dagen.
Det är inte SYND om mig egentligen, jag har satt mig i min egna sits.
MEN jag är olycklig IDAG. Det är okej att ha sådana dagar också.
Jag gör ett jättebra jobb varje dag och har en familj som älskar mig. Jag har 2 ben och 2 armar.
Jag kan göra precis VAD jag vill med MITT liv. jag har verkligen styrkan och kraften.
Det är just det som är problemet.
VAd fan jag SKA göra...
Dålig självkänsla, dåligt självförtroende, dålig ekonomi, brist på motivation och nya mål. Mycket BORDEN, måsten, "ska bara".
Är det så kul att skriva om?
Jag har dansat mycket den här hösten. Det kändes ett tag som det gick så HIMLA bra. Sen insåg jag litegrann hur mycket jag har KVAR att lära mig. Det är spännande, men lite tråkigt också. Jag trodde väl att jag hade kommit längre.
Jag blir arg på mig själv, att jag snöar fast i saker, och inte uppdaterar mig själv oftare.
Jag är understimulerad, samtidigt som jag har för mycket att göra, min tid räcker inte till. SAMTIDIGT, som jag egentligen borde jobba mer, för jag har så dålig ekonomi. SAMTIDIGT, som jag borde börja träna för att ORKA dansa mer effektivt, inte bara slödansa 5 dar i veckan.
DANSEN har liksom tagit över mitt liv lite just nu, jag tror det beror på kärleksbrist, egentligen vill jag ha kärlek, men ingen kärlek får man så då får man dansa istället.
JAG har blivit allergisk mot krogen och alla fulla människor.
MINA vänner befinner sig på HELT olika ställen av diverse an(D)ledningar, det är tomt, jag är inte riktigt mig själv utan mina homies. JAG hoppas att mina vackra väninnor och jag hittar tillbaka till varandra.
Jag vet inte om det är energi jag har som används på fel sätt eller om jag helt enkelt är slut som artist.
När får man svaren?
Jag vet inte om jag har mycket aggressioner i kroppen, det tror jag skulle visa sig om jag började träna.
Jag behöver nån, som tar lite kommando över den här situationen. "SÅ HÄR GÖR DU NU ANNA:..."
Det FINNS så fina människor men det känns inte som om jag riktigt förtjänar dem, eller som jag kan ge dem någonting. Jag känner mig dålig. Och det är för att jag kanske har orimliga förväntningar på mig själv.
IALLAFALL lyssnar jag på Om natten med Casanovas, den är jättebra. Och jag har ett nytt blått Comfortsköljmedel som luktar gott.
Nu ska jag ut i snöyran och ta mig till onsdagsdansen i Nacka. Jag har druckit kaffe hela dagen.
Det är inte SYND om mig egentligen, jag har satt mig i min egna sits.
MEN jag är olycklig IDAG. Det är okej att ha sådana dagar också.
Jag gör ett jättebra jobb varje dag och har en familj som älskar mig. Jag har 2 ben och 2 armar.
Jag kan göra precis VAD jag vill med MITT liv. jag har verkligen styrkan och kraften.
Det är just det som är problemet.
VAd fan jag SKA göra...
Dansbandskampen..
Det är dags för en resa, en dansresa! Långt bort i Sverige, med dragväska packad med dansskor, fin klänning, våffeltång och smink.
Ensam eller inte, spelar ingen roll. Den som vill, får följa med på min resa. Jag tvingar ingen, och förväntar mig inte att någon ska följa med. De bästa resorna har jag gjort på egen hand. Det vore skitkul att vara ett gäng med diverse folk som trycker sig in i en bil och drar iväg. Men jag ser heller inget probelm med att ta tåget, eller bussen, en fredagseftermiddag, med lite matsäck och termos fylld med kaffe.
Väl där, kommer man varandra närmare, om man reser tillsammans, man får veta saker om varandra och se nya egenskaper uppenbara sig. Man sätter lite trygghet till sin reskompis, man har alltid nån att äta med, borsta tänderna med, dansa med, eller stå och prata med när man inte får dansa.
Reser man ensam, är man själv med sina tankar och upplevelser. Det man upptäcker hos sig själv, har man all tid att reflektera över och begrunda. Man tvingas sätta all trygghet i sig själv och i de främmande människor man träffar. Det är fantastiskt, fördomar hjälper en inte i sådana lägen. Vill man dansa, ser man fanimej till att bjuda upp nån, för man har ingen bekväm kompis att stå och prata med. Skogen som öppnar sig har förmodligen helt andra sorters träd än vad man är van vid hemifrån, men det betyder inte att det är nåt fel på träden för det!
Oktober...
Idag har jag fått några svar! Okej att saker kan hända och ske runtomkring en ibland, men man kan ändå känna att man inte vet varför de händer eller vad de beror på. Men nu vet jag. Tack vare att jag läste mitt horoskop!
Man får ju själv välja vad man vill tro på, jag väljer att tro på det, det funkar för mig. Jag är fast besluten, jag vet exakt vad jag ska göra och hur jag ska göra det.
LUGN OCH FIN, en sak i taget, nya mål och nya tag. I december kommer svaren, säger dem. Jag visste ju att den här hösten skulle bli fartfylld och lärorik, och jag ser med öppna nyfikna ögon på varje ny dag!
Det är i sådana här lägen, vissa skulle krokna, bli ledsna och nerstämda, svartsjuka, deprimerade, arga, men inte Anna, hon tycker det 'är världens läge att LÄRA sig något nytt, jag Lär mig så mycket varje dag, varje timme, tack vare de kloka människorna runtomkring mig! Ta vara på livets chanser, istället för att vara sur och missunnsam!
Livets situationer kommer aldrig att vara snygga, roliga, rättvisa eller tillgodo när vi önskar. Så ju värre en situation ter sig, desto mer har man att lära!
Jag känner, att det är dags för en resa.
Man får ju själv välja vad man vill tro på, jag väljer att tro på det, det funkar för mig. Jag är fast besluten, jag vet exakt vad jag ska göra och hur jag ska göra det.
LUGN OCH FIN, en sak i taget, nya mål och nya tag. I december kommer svaren, säger dem. Jag visste ju att den här hösten skulle bli fartfylld och lärorik, och jag ser med öppna nyfikna ögon på varje ny dag!
Det är i sådana här lägen, vissa skulle krokna, bli ledsna och nerstämda, svartsjuka, deprimerade, arga, men inte Anna, hon tycker det 'är världens läge att LÄRA sig något nytt, jag Lär mig så mycket varje dag, varje timme, tack vare de kloka människorna runtomkring mig! Ta vara på livets chanser, istället för att vara sur och missunnsam!
Livets situationer kommer aldrig att vara snygga, roliga, rättvisa eller tillgodo när vi önskar. Så ju värre en situation ter sig, desto mer har man att lära!
Jag känner, att det är dags för en resa.
Söndagsaktiviteter!
Söndagar är fan de mest aktiva dagarna för mig. Fulla av dans, träning och akrobatik. När resten av Sverige ligger hemma med ångest, tomma plånböcker och andra bakfulla men efter lördagen går jag upp, äter rejäl frukost och packar den stoora väskan. Det känns inte speciellt speciellt, men jag saknar absolut inte lördagarna på krogen. Nu förtiden tycker jag det är obehagligt att ta tunnelbanan bland alla fyllon sent på kvällar och helger.
Det krävs ju fan att man ska vara full själv för att slippa tänka på hur obehagligt det ÄR med sådär jättefulla folk alltså. USCH...
Den här helgen har andra jag känner jobbat, varit ute och festat, varit på andra tillställningar med vänner och bekanta, men jag har förutom en sammankomst i fredags, mest sovit faktiskt. Det har varit jätteskönt. Efter min dåliga dansvecka förra veckan krävs nu nya tag, och då måste jag vara utvilad.
Jag tror, att när man bara somnar sådär och sover i typ 100 år, då är det lika bra att bara göra det, inte tänka efter så mycket eller känna någon press att man måste ringa någon bara för att det är lördag, utan bara lyssna på kroppen och sova.
Jag älskar att sova, men ibland tror jag mig inte ha TID till det. Är det inte konstigt? (Prioritera om KANSKE?)
När Linda skulle komma hem i natt efter jobbet, trodde jag mig att det skulle vara Jenny som kom. Jag har inte riktigt vant mig av vid att hon har flyttat än... Jag saknar min Jenny, ganska mycket tror jag..
Det krävs ju fan att man ska vara full själv för att slippa tänka på hur obehagligt det ÄR med sådär jättefulla folk alltså. USCH...
Den här helgen har andra jag känner jobbat, varit ute och festat, varit på andra tillställningar med vänner och bekanta, men jag har förutom en sammankomst i fredags, mest sovit faktiskt. Det har varit jätteskönt. Efter min dåliga dansvecka förra veckan krävs nu nya tag, och då måste jag vara utvilad.
Jag tror, att när man bara somnar sådär och sover i typ 100 år, då är det lika bra att bara göra det, inte tänka efter så mycket eller känna någon press att man måste ringa någon bara för att det är lördag, utan bara lyssna på kroppen och sova.
Jag älskar att sova, men ibland tror jag mig inte ha TID till det. Är det inte konstigt? (Prioritera om KANSKE?)
När Linda skulle komma hem i natt efter jobbet, trodde jag mig att det skulle vara Jenny som kom. Jag har inte riktigt vant mig av vid att hon har flyttat än... Jag saknar min Jenny, ganska mycket tror jag..
Samma som vanligt, bla bla bla...
Jag lever för mina helger som är fulla av dans. Imorse vaknade jag med migrän, det var nog första riktiga i hela livet tror jag. Trots kaffe och massa vatten, en multivitamin så var jag seg och jävlig. Ville bara att allt skulle vara mörkt så jag kunde få sova..
Men så åkte jag och dansade.
Jag kunde inte ta in så mycket som jag önskade, jag fick massa tips och råd som vanligt men det fick inte plats i huvudet. När jag dansade gick allt jättebra. Men när jag gick av dansgolvet började huvudet dunka som fan så det var lika bra att hålla tyst och gå ut och dansa mera. Det var det enda som hjälpte tydligen.
När jag dansat klart och kom ut i den starka solen sprang jag till Ur o Penn och köpte ett par solglasögon som hängde på ett ställe där det stod Alla solglasögon 50:-. Så när jag kommer fram till kassan slår hon in dem och det står 698:-, hon ser lite förvirrad ut men ger mig dem för 50:- ändå. Hygglig rabatt faktiskt. Inte för att jag NÅGONSIN skulle betala 698 kronor för ett par solglajjer. Men det hjälpte fint mot den återkommande huvudvärken.
Sen kom jag hem och kollade på film och åt soppa. Mycket trevligt.
Jag börjar bli bättre och bättre, som människa för mig själv. Tyvärr kan man inte gå med samma människor hela livet på ens stig. Men å andra sidan kommer det ju nya ibland förhoppningsvis bättre utmed stigen längre fram!
Nu har jag nog den finaste biten av stigen framför mig, jag ser fram emot att ta nya steg hela tiden.
Men så åkte jag och dansade.
Jag kunde inte ta in så mycket som jag önskade, jag fick massa tips och råd som vanligt men det fick inte plats i huvudet. När jag dansade gick allt jättebra. Men när jag gick av dansgolvet började huvudet dunka som fan så det var lika bra att hålla tyst och gå ut och dansa mera. Det var det enda som hjälpte tydligen.
När jag dansat klart och kom ut i den starka solen sprang jag till Ur o Penn och köpte ett par solglasögon som hängde på ett ställe där det stod Alla solglasögon 50:-. Så när jag kommer fram till kassan slår hon in dem och det står 698:-, hon ser lite förvirrad ut men ger mig dem för 50:- ändå. Hygglig rabatt faktiskt. Inte för att jag NÅGONSIN skulle betala 698 kronor för ett par solglajjer. Men det hjälpte fint mot den återkommande huvudvärken.
Sen kom jag hem och kollade på film och åt soppa. Mycket trevligt.
Jag börjar bli bättre och bättre, som människa för mig själv. Tyvärr kan man inte gå med samma människor hela livet på ens stig. Men å andra sidan kommer det ju nya ibland förhoppningsvis bättre utmed stigen längre fram!
Nu har jag nog den finaste biten av stigen framför mig, jag ser fram emot att ta nya steg hela tiden.
Söndag
Jag börjar verkligen inse vikten av att vara självständig. DET ÄR SÅ SKÖNT!
Jag gör vad jag vill, när jag vill.
Det låter kanske som en klyscha, och som om jag säkert sagt det 100 gånger. Och det har jag också.
Det skiter jag i. Jag lever, skriver och gör allt i totalt ogenerat egoistiskt syfte.
Omkring mig börjar mina nära och kära skapa sina egna djupa tracks, spår, som ska ta dem vidare in i vuxenlivet. Det är mycket spännande!
Det är inte som man var tonåring och saker och ting berodde på varandra.
Jag ser hur vissa jobbar med sig själva på sina sätt. GUD vad intressant det är. Och jävlar vad tacksamt det är att hjälpa till när man kan och någon vill ta emot hjälpen.
Alla kommer bli något. Alla har förutsättningarna att bli och vara just vad de vill.
Jag älskar självständigheten. (Ifall nån missade det.)
Jag har dans i kroppen och sitter och diggar mjukt till radion. Jag vill flyga fram på ett dansgolv och känna mig som den bästa och vackraste i hela världen. Men det kommer.
Jag missade den långa krävande allroundträningen idag. Nu har jag ångest. Nästa gång måste jag sätta mig över ångesten och ge mig fan på att åka dit. Fan den är så jävla bra och jag skolkade. Men det var dyrare att känna på ångesten över att inte åka dit överhuvudtaget än det hade varit om jag blivit sen dit.
Jag saknar sommarens alla liveband och danskvällar. Det finns inget bättre än att gå på en kurs och sen få tillämpa det ute på styrdanskväll!
Jag längtar efter att få dra på mig någon av mina fina klänningar och piffa till mig rejält. ÅÅÅHHH!
Jag vill gå på 50-tals-spelning med Jenny och tokdansa. Kanske vara lite full. Men bara lite. ÅÅHE!
Jag gör vad jag vill, när jag vill.
Det låter kanske som en klyscha, och som om jag säkert sagt det 100 gånger. Och det har jag också.
Det skiter jag i. Jag lever, skriver och gör allt i totalt ogenerat egoistiskt syfte.
Omkring mig börjar mina nära och kära skapa sina egna djupa tracks, spår, som ska ta dem vidare in i vuxenlivet. Det är mycket spännande!
Det är inte som man var tonåring och saker och ting berodde på varandra.
Jag ser hur vissa jobbar med sig själva på sina sätt. GUD vad intressant det är. Och jävlar vad tacksamt det är att hjälpa till när man kan och någon vill ta emot hjälpen.
Alla kommer bli något. Alla har förutsättningarna att bli och vara just vad de vill.
Jag älskar självständigheten. (Ifall nån missade det.)
Jag har dans i kroppen och sitter och diggar mjukt till radion. Jag vill flyga fram på ett dansgolv och känna mig som den bästa och vackraste i hela världen. Men det kommer.
Jag missade den långa krävande allroundträningen idag. Nu har jag ångest. Nästa gång måste jag sätta mig över ångesten och ge mig fan på att åka dit. Fan den är så jävla bra och jag skolkade. Men det var dyrare att känna på ångesten över att inte åka dit överhuvudtaget än det hade varit om jag blivit sen dit.
Jag saknar sommarens alla liveband och danskvällar. Det finns inget bättre än att gå på en kurs och sen få tillämpa det ute på styrdanskväll!
Jag längtar efter att få dra på mig någon av mina fina klänningar och piffa till mig rejält. ÅÅÅHHH!
Jag vill gå på 50-tals-spelning med Jenny och tokdansa. Kanske vara lite full. Men bara lite. ÅÅHE!
Tokigheter
Mitt liv snurrar på riktigt livligt nu.
Ena dagen är allt jättebra. Jag känner mig glad, stark, positiv och levande på alla sätt. Jag går upp på morgonen och är glad nästan oavbrutet hela vägen fram tills kvällen.
Sen finns dem dagar, som varken känns på det ena eller andra sättet. Dem dagar jag kommer hem till ensamheten och bara vill försvinna. Så jag går och lägger mig. Sover bort hela eftermiddagen, kvällen och natten.
Telefonen ringer och jag inte svarar. Jag känner mig värdelös samtidigt som det är sååå skönt att bara sova...
Jag vet inte om jag verkligen behöver sova mer rent allmänt eller om det bara är ett sätt att verkligen få vara för sig själv en stund.
Jag ska reflektera över om en mer balanserad livstil skulle ha inverkan eller inte.
Det kanske är meningen att man ska lyssna på kroppen ändå, och sova när man vill sova?
Jag fattar inte, hur jag kan vara så glad vissa dagar. Vad eller vem är det som har den inverkan? Och varför får jag inte känna så varje dag?
Ja hade vissa förväntningar på den här veckan, det kanske är orsaken till mina tillfälliga deppningar.
Jag vet vad jag mår bra av. Men ändå kan jag inte förvänta mig att få ta del av det varje dag.
Jag menar, jag kan inte kräva att solen ska skina eller tvinga hem folk till mig i tid och otid. Det är ju som det är, det måste jag acceptera.
Men, sådan här berg-och-dalbana har jag aldrig upplevt på det här sättet förut.
I det långa loppet kommer det ju självklart vara lärorikt, och jag kommer som alltid bli smart på något sätt när jag bearbetat det ordentligt i mitt huvud tillräckligt lång tid.
Idag är det fredag morgon, det är löning. Jag sitter med 2 stekta ägg och en kopp kaffe och ett glas juice och utanför fönstret är det mulet och grått. Jag är glad och känner mig utvilad. Jag ser fram emot den här dagen.
Kvällen ska tillbringas hemma med tvättning och städning.
Ena dagen är allt jättebra. Jag känner mig glad, stark, positiv och levande på alla sätt. Jag går upp på morgonen och är glad nästan oavbrutet hela vägen fram tills kvällen.
Sen finns dem dagar, som varken känns på det ena eller andra sättet. Dem dagar jag kommer hem till ensamheten och bara vill försvinna. Så jag går och lägger mig. Sover bort hela eftermiddagen, kvällen och natten.
Telefonen ringer och jag inte svarar. Jag känner mig värdelös samtidigt som det är sååå skönt att bara sova...
Jag vet inte om jag verkligen behöver sova mer rent allmänt eller om det bara är ett sätt att verkligen få vara för sig själv en stund.
Jag ska reflektera över om en mer balanserad livstil skulle ha inverkan eller inte.
Det kanske är meningen att man ska lyssna på kroppen ändå, och sova när man vill sova?
Jag fattar inte, hur jag kan vara så glad vissa dagar. Vad eller vem är det som har den inverkan? Och varför får jag inte känna så varje dag?
Ja hade vissa förväntningar på den här veckan, det kanske är orsaken till mina tillfälliga deppningar.
Jag vet vad jag mår bra av. Men ändå kan jag inte förvänta mig att få ta del av det varje dag.
Jag menar, jag kan inte kräva att solen ska skina eller tvinga hem folk till mig i tid och otid. Det är ju som det är, det måste jag acceptera.
Men, sådan här berg-och-dalbana har jag aldrig upplevt på det här sättet förut.
I det långa loppet kommer det ju självklart vara lärorikt, och jag kommer som alltid bli smart på något sätt när jag bearbetat det ordentligt i mitt huvud tillräckligt lång tid.
Idag är det fredag morgon, det är löning. Jag sitter med 2 stekta ägg och en kopp kaffe och ett glas juice och utanför fönstret är det mulet och grått. Jag är glad och känner mig utvilad. Jag ser fram emot den här dagen.
Kvällen ska tillbringas hemma med tvättning och städning.
MÅndagsjävel
Jag borde verkligen sova. Klockan är nu 21.39 och jag har hållt igång med ett ex antal kaffe sedan 6 imorse. Natten var full av stressiga mardrömmar, det var inte alls kul med måndag imorse.
Men ändå, har jag siktet inställt på att det här kommer bli en bra vecka.
Så jag jobbade på som bara jag kan, och sedan lönade sig mina positiva tankar när Karin skickar sms och säger att hon klarat körkortet!
Jag var trött, men såg fram emot att träffa henne, och sen såg jag fram emot dansveckan som jag tror kommer bli riktigt bra.
Någonting annat positivt i vardagen, är att jag träffade på massa gamla ansikten på vägen hem från jobbet, som om alla verkligen såg just MIG mitt i allt myller av Stockhomare.
Och en annan grej som är positiv, VALET är över!
Som jag tröttnat för flera månader sen på dessa jävla fula ansikten tryckta på bågnade nerklottrade plakat som folk bara river ner och stökar ner med.
Det ser förjävligt ut, har ingen effekt alls annat än den negativa och jag tror inte heller att det är bra för miljön eller skattepengarna.
Jag undrar fortfarande hur mycket pengar som läggs på dessa lögner vart fjärde år- om man bara tänker sig en stuga för sisådär 10 000, sen ska man trycka broschyrer, ha folk som står och trycker upp dessa i ansiktet på en när man går till tunnelbanan, samt allt annat skit, tablettaskar, rosor, karameller... Tänk på alla torg som har valstugor, alla i hela landet. Kan man inte skippa skitsnacket och lägga på vettigare saker. Tex vård som det gnälls så jävla mycket över. Eller lite mer morötter till barnen i skolan, så de kan koncentrera sig mer. INTE DET...?
SÅ LÅG NIVÅ.
Inte konstigt att det gick som det gick i valet.
Som jag alltid hävdat, är Sverige alldeles för klent på vissa områden. Och uppenbarligen är det fler som håller med mig.
Tar man inget ansvar faller det automatiskt på någon annan.
Säger man inte klart och tydligt vad som gäller kan man inte klaga på att folk gör fel sen.
Nu blir det till att lära sig av det som är. Göra det bästa av situationen.
Kan du inte möta din fiende, lär av den.
Men ändå, har jag siktet inställt på att det här kommer bli en bra vecka.
Så jag jobbade på som bara jag kan, och sedan lönade sig mina positiva tankar när Karin skickar sms och säger att hon klarat körkortet!
Jag var trött, men såg fram emot att träffa henne, och sen såg jag fram emot dansveckan som jag tror kommer bli riktigt bra.
Någonting annat positivt i vardagen, är att jag träffade på massa gamla ansikten på vägen hem från jobbet, som om alla verkligen såg just MIG mitt i allt myller av Stockhomare.
Och en annan grej som är positiv, VALET är över!
Som jag tröttnat för flera månader sen på dessa jävla fula ansikten tryckta på bågnade nerklottrade plakat som folk bara river ner och stökar ner med.
Det ser förjävligt ut, har ingen effekt alls annat än den negativa och jag tror inte heller att det är bra för miljön eller skattepengarna.
Jag undrar fortfarande hur mycket pengar som läggs på dessa lögner vart fjärde år- om man bara tänker sig en stuga för sisådär 10 000, sen ska man trycka broschyrer, ha folk som står och trycker upp dessa i ansiktet på en när man går till tunnelbanan, samt allt annat skit, tablettaskar, rosor, karameller... Tänk på alla torg som har valstugor, alla i hela landet. Kan man inte skippa skitsnacket och lägga på vettigare saker. Tex vård som det gnälls så jävla mycket över. Eller lite mer morötter till barnen i skolan, så de kan koncentrera sig mer. INTE DET...?
SÅ LÅG NIVÅ.
Inte konstigt att det gick som det gick i valet.
Som jag alltid hävdat, är Sverige alldeles för klent på vissa områden. Och uppenbarligen är det fler som håller med mig.
Tar man inget ansvar faller det automatiskt på någon annan.
Säger man inte klart och tydligt vad som gäller kan man inte klaga på att folk gör fel sen.
Nu blir det till att lära sig av det som är. Göra det bästa av situationen.
Kan du inte möta din fiende, lär av den.
Löven börjar gulna...
Och jag känner mig starkare för var dag!
Jag har så fantastiska människor omkring mig just nu, den bästa, är mig själv. Kryddad med kloka ord, värme, gemenskap, feedback och uppmuntran från andra.
Det är dags att gå vidare.
För var dag löven får mer färg, desto mer inspirerad och laddad blir jag.
Människor möts av olika anledningar och sammanstrålar på de mest otippade sätt på de mest otippade ställena hela tiden.
Förut var jag rädd att missa någonting, så jag ville ha allt och vara på alla ställen samtidigt. Jag hade orimliga förväntingar på enstaka personer, för att jag var så himla understimulerad. Jag begränsade mig själv, för jag trodde livet handlade om annat än vad jag nu lärt mig lite mer om. Jag ville att alla skulle älska mig och tycka jag var fantastisk. Fartblint rusade jag fram. Jag ville ingen illa. Men jag gjorde illa många för att jag inte visste bättre själv.
Allra mest gjorde jag ju illa mig själv.
Nu är jag på ett ställe i taget. Jag samlat tankarna och gör det jag känner att jag vill, eller måste ta mig igenom för att komma någonstans jag vill.
Jag är trött ibland, har dåliga dagar ibland. Har mycket energi och vill ut i skogen och springa ibland. Vill dansa ibland, men ibland inte. Ibland blir jag sugen på mat, ibland godis eller sallad.
Det är så.
Jag är den jag är ändå. Full av liv, vacker eller ful, snygg eller söt eller stark eller svag. Det kommer alltid en ny dag, som man har alla möjligheter inför. En dålig dag är bara ett bevis på att allt kan bli bättre.
En bra dag, förtjänar man bara! För att man är just den man är.
Jag har inga stora problem, egentligen. Det finns många människor som för sin egen skull borde jobba mer med sig själva. Men det är deras problem.
Jag har så fantastiska människor omkring mig just nu, den bästa, är mig själv. Kryddad med kloka ord, värme, gemenskap, feedback och uppmuntran från andra.
Det är dags att gå vidare.
För var dag löven får mer färg, desto mer inspirerad och laddad blir jag.
Människor möts av olika anledningar och sammanstrålar på de mest otippade sätt på de mest otippade ställena hela tiden.
Förut var jag rädd att missa någonting, så jag ville ha allt och vara på alla ställen samtidigt. Jag hade orimliga förväntingar på enstaka personer, för att jag var så himla understimulerad. Jag begränsade mig själv, för jag trodde livet handlade om annat än vad jag nu lärt mig lite mer om. Jag ville att alla skulle älska mig och tycka jag var fantastisk. Fartblint rusade jag fram. Jag ville ingen illa. Men jag gjorde illa många för att jag inte visste bättre själv.
Allra mest gjorde jag ju illa mig själv.
Nu är jag på ett ställe i taget. Jag samlat tankarna och gör det jag känner att jag vill, eller måste ta mig igenom för att komma någonstans jag vill.
Jag är trött ibland, har dåliga dagar ibland. Har mycket energi och vill ut i skogen och springa ibland. Vill dansa ibland, men ibland inte. Ibland blir jag sugen på mat, ibland godis eller sallad.
Det är så.
Jag är den jag är ändå. Full av liv, vacker eller ful, snygg eller söt eller stark eller svag. Det kommer alltid en ny dag, som man har alla möjligheter inför. En dålig dag är bara ett bevis på att allt kan bli bättre.
En bra dag, förtjänar man bara! För att man är just den man är.
Jag har inga stora problem, egentligen. Det finns många människor som för sin egen skull borde jobba mer med sig själva. Men det är deras problem.
Blankt papper...
Det är en bra och mysig, utvecklande höst jag har framför mig!
Min kära Jenny ska flytta imorgon, det är både tråkigt men också lite skönt. Hon behöver få börja om med något hon tror på och känner är rätt, även om jag skulle vilja att hon bor kvar..
Jag unnar henne verkligen det stora steget!
När Jenny flyttat ut återstår mer tid åt bara mig själv, vilket jag ser mycket fram emot. Jag har fått, eller tagit mig, alldeles för lite egentid på senaste tiden, om än någon alls. Nu är det dags, att verkligen inte bara snacka, utan också skrida till verket med det!
Jag ska BARA umgås med dem människor som faller mig in, inte för någons skull, utan bara för att den personen kan ge mig något precis i den stunden.
Låter kanske egoistiskt, men med tanke på hur o-egoistisk jag har varit, utan att få så mycket för det, tänker jag strunta i allt man borde och måstem just nu.
Och jag hoppas, att de jag väljer att umgås med, tänker som jag. DÅ blir det ett lyckligt möte!
Sedan, kommer automatiskt bitarna falla på plats. Vad jag ska ta mig för och vad jag kommer vilja hitta på.
Jag har ju varit lite stressad över att åta mig nya projekt och utmaningar, eftersom jag blir så himla tillfredställd av att känna att jag lyckas ta mig till målen jag sätter upp.
Men det handlar ju också om att ta sig tid till att utvärdera sina prestationer, plocka russinen ur varje kaka, som man tar med sig till nästa gång. När man är klar och färdig kan det kännas lite tomt, man har skickat iväg sin leverans, och man måste börja om med något nytt.
Den fasen har jag varit i ett tag nu. Papperet är blankt. Men jag tänker att vill jag ha inspiration så kan jag få inspiration.
Jag vet att det löser sig. Och i nästan alla kakor finns det russin... Vissa kakor är urplockade. Och vissa kryllar av dem.
Av alla situationer kan man lära sig något.
Min kära Jenny ska flytta imorgon, det är både tråkigt men också lite skönt. Hon behöver få börja om med något hon tror på och känner är rätt, även om jag skulle vilja att hon bor kvar..
Jag unnar henne verkligen det stora steget!
När Jenny flyttat ut återstår mer tid åt bara mig själv, vilket jag ser mycket fram emot. Jag har fått, eller tagit mig, alldeles för lite egentid på senaste tiden, om än någon alls. Nu är det dags, att verkligen inte bara snacka, utan också skrida till verket med det!
Jag ska BARA umgås med dem människor som faller mig in, inte för någons skull, utan bara för att den personen kan ge mig något precis i den stunden.
Låter kanske egoistiskt, men med tanke på hur o-egoistisk jag har varit, utan att få så mycket för det, tänker jag strunta i allt man borde och måstem just nu.
Och jag hoppas, att de jag väljer att umgås med, tänker som jag. DÅ blir det ett lyckligt möte!
Sedan, kommer automatiskt bitarna falla på plats. Vad jag ska ta mig för och vad jag kommer vilja hitta på.
Jag har ju varit lite stressad över att åta mig nya projekt och utmaningar, eftersom jag blir så himla tillfredställd av att känna att jag lyckas ta mig till målen jag sätter upp.
Men det handlar ju också om att ta sig tid till att utvärdera sina prestationer, plocka russinen ur varje kaka, som man tar med sig till nästa gång. När man är klar och färdig kan det kännas lite tomt, man har skickat iväg sin leverans, och man måste börja om med något nytt.
Den fasen har jag varit i ett tag nu. Papperet är blankt. Men jag tänker att vill jag ha inspiration så kan jag få inspiration.
Jag vet att det löser sig. Och i nästan alla kakor finns det russin... Vissa kakor är urplockade. Och vissa kryllar av dem.
Av alla situationer kan man lära sig något.
Uppdatering!
Okej.
Det går bra nu! :)
Mina vänner, och deras hår
Erri är vännen med den uttrycksfulla lilla munnen, det yviga läckra håret och det ständiga underbara dans- och kaffesuget.
Sandra är vännen med det ständigt för långa eller för korta håret, den trogna flickvännen som blir som tokig på fest, och går upp i ottan varje dag till förmån för hennes prinsessor, hundarna.
Jenny är den blonda vännen med den stora varma kommunikativa förmågan, de tuffa tatueringarna men den snällaste själ.
Anna är den som är vän med alla ovanstående, fast hon själv har världens längsta hår som hon "aldrig" gör något med, hon är den lagliga som aldrig släpper kontrollen, men tur att hon har dessa vänner tänker hon. Annars hade hon förmodligen varit olaglig, haft risigt hår och ingen kontroll!
Dansoholic
Jag har blivit en dansoholic på riktigt!
Skulle jag beskriva mig själv skulle det låta så här:
Är en tjej på 24 år som gillar att dricka kaffe och dansa, förutom allt det där vanliga som att hänga med polarna och sånt.
Innan jag somnar ligger jag och tänker på olika låtar, spelningar och danskvällar. Jag drömmer om att jag dansar på ängar, dansbanor, perronger, jag vaknar med en dansig låt på hjärnan, står och trampar takter i köket innan jag ens fått i mig morgonkaffet. När jag ska gå någonstans i min lilla lägenhet går jag i takt till musiken som jag har på...
Imorse när jag vaknade hade jag en låt på hjärnan, jag hade bara själva melodin och inte texten eller bandet på hjärnan, så jag slängde mig upp ur sängen och hoppades att Spotify kunde hjälpa mig, men då ville inte mitt internet fungera, smått panikslagen rotade jag igenom Jennys alla skivor som en pundare som letar droger, jag var nästan skakis när jag skulle leta igenom dem och inte tyckte mig hitta rätt!
Det var då uppenbarelsen kom över mig, jag är en dansoholic, jag vill bara dansa hela tiden, lära mig nytt nytt nytt hela tiden, helst vara överallt samtidigt i hela landet för att inte missa något!
Skulle jag beskriva mig själv skulle det låta så här:
Är en tjej på 24 år som gillar att dricka kaffe och dansa, förutom allt det där vanliga som att hänga med polarna och sånt.
Innan jag somnar ligger jag och tänker på olika låtar, spelningar och danskvällar. Jag drömmer om att jag dansar på ängar, dansbanor, perronger, jag vaknar med en dansig låt på hjärnan, står och trampar takter i köket innan jag ens fått i mig morgonkaffet. När jag ska gå någonstans i min lilla lägenhet går jag i takt till musiken som jag har på...
Imorse när jag vaknade hade jag en låt på hjärnan, jag hade bara själva melodin och inte texten eller bandet på hjärnan, så jag slängde mig upp ur sängen och hoppades att Spotify kunde hjälpa mig, men då ville inte mitt internet fungera, smått panikslagen rotade jag igenom Jennys alla skivor som en pundare som letar droger, jag var nästan skakis när jag skulle leta igenom dem och inte tyckte mig hitta rätt!
Det var då uppenbarelsen kom över mig, jag är en dansoholic, jag vill bara dansa hela tiden, lära mig nytt nytt nytt hela tiden, helst vara överallt samtidigt i hela landet för att inte missa något!
Semesteruppdatering...
Drygt en vecka har gått av min semester, känns som 4 veckor för jag har hunnit med så mycket kul!
Vi börjar med dagen före midsommarafton, då jag låg hemma däckad i min säng och oroade mig lite om hur allt skulle bli och te sig, inte en jättebra början på semestern, faktiskt.
Men jag vilade ordentligt, vilket jag har börjat lära mig nu, att det är bara att hålla käften och ligga i sängen när kroppen säger det.
Så jag var pigg och fräsch och framförallt väldigt laddad när jag slog upp mina silverfiskögon på midsomaraftons morgon, jag lånade en piffig 50-talsklänning av Jempix, satte i två tygblommor som dekoration, tog mina dansskor och min flaska rosévin, la dem i cykelkorgen och trampade till Brommaplan, köpte jordgubbar, cyklade i solskenet vidare hem till Zarah, där massa god mat blev serverad ute på den stora soliga balkongen, jag och Tommy plockade oss en tjusig midsommarblomsterbukett att pryda bordet med.
Efter middagen med min trevliga familj tog jag tunnelbanan in till stan och Skansen, där alla mina goda dansvänner härjade, och jag svängde med min kjol ute på dansgolvet i vild och svettig bugg resten av kvällen!
Jag sov hos Erri och var ganska utslagen, men ingen rast ingen ro, för dagen efter var det dags för utflykt till Taxinge slott, jag och lilla Erri kämpade för att hinna med allt som 2 tjejer bör hinna med, lite picknick, badkläder kaffe och dansskor skulle fixas och packas.
Sen var vi där hela dagen och hela natten, badade, hälsade oå grisar och hästar, åt kakor och drack kopiöst med kaffe, det mesta i väntan på att kvällens dans skulle ta fart och det gjorde den, vi svängde våra lurviga hela natten och kom hem vid ljusningen.
Sedan dagen efter det åkte jag till Linda av någon anledning, och fastande där i 3 dagar. Det kändes som om jag var på hotell i en helt annan stad i ett helt annat land, vakna och öppna fönstret och känna solvarma avgaser på 20 våningar upp, se rakt ner på folkmyllret nere på Götgatan och har man inget kaffe hemma åker man bara hissen ner så ligger ett fik precis i anslutning!
Vi shoppade på rea och hade lugna och mysiga dagar, mycket fikande och ätande ute precis som på semester utomlands!
På onsdagen blev det utflykt med Madde och My till Fjäderholmarna och teater, en ljummen härlig sommarkväll!
Torsdag var det dags för kryssning och den blev lugn och dansig, solig och kaffig. Precis som jag vill ha det!
Fredag valross på soldäck och en bränd Anna tar sig sedan till folkvimlet på Grönan för att lyssna till tonerna av John Fogerty, och avslutar kvällen med lite styrdans till tonerna av Slipz på Skansen.
Lördag, idag, Karin kommer och ska hämta sin present, jag är på väg ut på äventyr i Åkersberga.
Mer uppdateringar kommer!
PLUS:
*Mycket dans
*Varmt och underbart väder
*Trevligt och nyktert
MINUS
*Alla nördar som dras till mig
*Förvirrade humlor
Vi börjar med dagen före midsommarafton, då jag låg hemma däckad i min säng och oroade mig lite om hur allt skulle bli och te sig, inte en jättebra början på semestern, faktiskt.
Men jag vilade ordentligt, vilket jag har börjat lära mig nu, att det är bara att hålla käften och ligga i sängen när kroppen säger det.
Så jag var pigg och fräsch och framförallt väldigt laddad när jag slog upp mina silverfiskögon på midsomaraftons morgon, jag lånade en piffig 50-talsklänning av Jempix, satte i två tygblommor som dekoration, tog mina dansskor och min flaska rosévin, la dem i cykelkorgen och trampade till Brommaplan, köpte jordgubbar, cyklade i solskenet vidare hem till Zarah, där massa god mat blev serverad ute på den stora soliga balkongen, jag och Tommy plockade oss en tjusig midsommarblomsterbukett att pryda bordet med.
Efter middagen med min trevliga familj tog jag tunnelbanan in till stan och Skansen, där alla mina goda dansvänner härjade, och jag svängde med min kjol ute på dansgolvet i vild och svettig bugg resten av kvällen!
Jag sov hos Erri och var ganska utslagen, men ingen rast ingen ro, för dagen efter var det dags för utflykt till Taxinge slott, jag och lilla Erri kämpade för att hinna med allt som 2 tjejer bör hinna med, lite picknick, badkläder kaffe och dansskor skulle fixas och packas.
Sen var vi där hela dagen och hela natten, badade, hälsade oå grisar och hästar, åt kakor och drack kopiöst med kaffe, det mesta i väntan på att kvällens dans skulle ta fart och det gjorde den, vi svängde våra lurviga hela natten och kom hem vid ljusningen.
Sedan dagen efter det åkte jag till Linda av någon anledning, och fastande där i 3 dagar. Det kändes som om jag var på hotell i en helt annan stad i ett helt annat land, vakna och öppna fönstret och känna solvarma avgaser på 20 våningar upp, se rakt ner på folkmyllret nere på Götgatan och har man inget kaffe hemma åker man bara hissen ner så ligger ett fik precis i anslutning!
Vi shoppade på rea och hade lugna och mysiga dagar, mycket fikande och ätande ute precis som på semester utomlands!
På onsdagen blev det utflykt med Madde och My till Fjäderholmarna och teater, en ljummen härlig sommarkväll!
Torsdag var det dags för kryssning och den blev lugn och dansig, solig och kaffig. Precis som jag vill ha det!
Fredag valross på soldäck och en bränd Anna tar sig sedan till folkvimlet på Grönan för att lyssna till tonerna av John Fogerty, och avslutar kvällen med lite styrdans till tonerna av Slipz på Skansen.
Lördag, idag, Karin kommer och ska hämta sin present, jag är på väg ut på äventyr i Åkersberga.
Mer uppdateringar kommer!
PLUS:
*Mycket dans
*Varmt och underbart väder
*Trevligt och nyktert
MINUS
*Alla nördar som dras till mig
*Förvirrade humlor
Livet på topp!!
Lyssnar på Kärleken har fått vingar och Jag tror på kärleken och massa annat bra. Sommarnatten är ljus och varm, staden Stockholm ljuder livligt under mig därnere 20 våningar ner.
Gröna Lund lyser och glimrar i sommarnatten, kyrktornen som jag aldrig lär mig sticker upp på sina strategiska platser bland hustaken.
Det är ljust nästan dygnet runt, vem har behov att sova?
Har en underbar semester nu och framför mig.
Livet är fullt av vänner som vill umgås och bryr sig, kaffet serverat och dansskorna ständigt nerpackade i handväskan.
Klänningen är på och håret solblekt. Sjön är varm att bada i dag som natt. Blommorna blomstrar på ängen, man kan plocka de alla eller beskåda dem på avstånd.
Själv har jag plockat mina midsommarblomster, nu beskådar jag dem, doftar på dem när tillfälle ges.
Trasselsudden i huvudet känns numer balsamerade och mycket klara och lätta att reda ut. Svaren kommer ett efter ett, sakta men säkert.
Sommaren tar med mig på resor, äventyr och dofter, musik, vänner och upplevelser som jag aldrig kommer glömma.
Hela vintern kommer jag ha värme nog att värma mig med minnena från denna sommar.
De allra flesta människor är fina, varma och hjälpsamma.
Jag gör bara det jag vill, och bara det jag njuter av.
Nytt vidare
Har kommit en bit längre med mig själv den här veckan! Mycket tack vare min fina Karin som jag haft mycket givande samtal med.
Vi har gemensamt beslutat oss för vad svartsjuka beror på. Men jag orkar inte ta det nu.
Sen kör jag stenhårt med min nygamla filosofi; att göra tråkiga saker de dagar som känns tunga och trötta, jobbiga och surt besvärande. För de dagarna måste man ju också ta sig igenom, och varför inte passa på att göra det där man ändå inte ville, eftersom dagen kan knappast bli värre av att man gör något som är nödvändigt ont. Tex gå med sopor, betala räkningar eller laga nåt jävla hål i något trasigt.
Annars finns risken att man tänker "jag orkar inte" och går och stressar upp sig själv lite omedvetet varje dag man inte får de gjorda, samtidigt som dagen ändå blir som den blir och man dessutom känner att jag har inte ens fått det gjort!
Dessutom, de dagar som blir bra och när man är pigg och glad, då kan man belöna sig själv med att bara sitta ner och ljuga om folk, för då vet att man gjort rätt för sig den där dåliga dagen och den braiga dagen blir så mycket mer förtjänad och värdefull och uppskattad!
Alltså: När man har lite energi; gör tråkiga saker.
Bra energi: Roliga saker.
Allt måste tas sig igenom vilket fall som helst!
Så är det. Enligt mig. Nu är det natti natti efter en promenad hem ända från jobbet, som jag egentligen inte orkade med, men mådde så mycket bättre av.
Vi har gemensamt beslutat oss för vad svartsjuka beror på. Men jag orkar inte ta det nu.
Sen kör jag stenhårt med min nygamla filosofi; att göra tråkiga saker de dagar som känns tunga och trötta, jobbiga och surt besvärande. För de dagarna måste man ju också ta sig igenom, och varför inte passa på att göra det där man ändå inte ville, eftersom dagen kan knappast bli värre av att man gör något som är nödvändigt ont. Tex gå med sopor, betala räkningar eller laga nåt jävla hål i något trasigt.
Annars finns risken att man tänker "jag orkar inte" och går och stressar upp sig själv lite omedvetet varje dag man inte får de gjorda, samtidigt som dagen ändå blir som den blir och man dessutom känner att jag har inte ens fått det gjort!
Dessutom, de dagar som blir bra och när man är pigg och glad, då kan man belöna sig själv med att bara sitta ner och ljuga om folk, för då vet att man gjort rätt för sig den där dåliga dagen och den braiga dagen blir så mycket mer förtjänad och värdefull och uppskattad!
Alltså: När man har lite energi; gör tråkiga saker.
Bra energi: Roliga saker.
Allt måste tas sig igenom vilket fall som helst!
Så är det. Enligt mig. Nu är det natti natti efter en promenad hem ända från jobbet, som jag egentligen inte orkade med, men mådde så mycket bättre av.
Statusuppdatering
Dag: Lördag
Datum: 12 juni
År: 2010
Tid: 15.55
Placering: Sittande på stol vid köksbord
Äter: Ärter med smör och grönsakskrydda samt kanderade valnötter
Dricker: Vatten och kaffe med mjölk
Gör: Bloggar och facebookar
Borde istället göra: Vika och hänga mina 4 IKEA-kassar med ren tvätt, hämta de andra 2 som är kvar i tvättstugan och hänga de också, ta ett bad, limma lösnaglar och ta reda på färdvägen till festen ikväll, prova ut en klänning och sminka mig redlöst vacker, ladda mobilen, städa.
Känsla i kroppen: Trött, snorig, stressad, ofokuserad
Vill egentligen: Sova, fika med vänner, mysa
Imorgon är planen: Höras av med massa folk som inte hinns med idag, sova länge
Känner mig lugn när: Jag hittat skor till ikväll
Nästa veckas borden: Rensa kylen, slänga papper, gå med pant och grovsopor, göra Greklandslinnena
Nästa veckas inte-komma-undan-ifrån: Jobba
Nästa veckas vill göra: Dansa på Grönan på torsdag, Uppsala fredag.
Nästa veckas sköna: Massage?
Allmänt motto: Vi får se hur det blir.
Datum: 12 juni
År: 2010
Tid: 15.55
Placering: Sittande på stol vid köksbord
Äter: Ärter med smör och grönsakskrydda samt kanderade valnötter
Dricker: Vatten och kaffe med mjölk
Gör: Bloggar och facebookar
Borde istället göra: Vika och hänga mina 4 IKEA-kassar med ren tvätt, hämta de andra 2 som är kvar i tvättstugan och hänga de också, ta ett bad, limma lösnaglar och ta reda på färdvägen till festen ikväll, prova ut en klänning och sminka mig redlöst vacker, ladda mobilen, städa.
Känsla i kroppen: Trött, snorig, stressad, ofokuserad
Vill egentligen: Sova, fika med vänner, mysa
Imorgon är planen: Höras av med massa folk som inte hinns med idag, sova länge
Känner mig lugn när: Jag hittat skor till ikväll
Nästa veckas borden: Rensa kylen, slänga papper, gå med pant och grovsopor, göra Greklandslinnena
Nästa veckas inte-komma-undan-ifrån: Jobba
Nästa veckas vill göra: Dansa på Grönan på torsdag, Uppsala fredag.
Nästa veckas sköna: Massage?
Allmänt motto: Vi får se hur det blir.
Rastis
Idag börjar jag ju jobba 15.30. Så rastlös har jag inte varit på länge, att gå hemma en hel dag och bara få Vänta på att tiden ska gå!
Började med att jag gick upp imorse och socialfikade med Jenny, för jag visste ju att jag skulle få vara ensam hela dagen.
Sen sattt jag uppe ett par timmar, fixade lite på nätet med resan, pengar och dyl.
Sen tog fantasin slut, jag gick och la mig.
Sov till 13.
Ångest.
Solen sken utanför fönstret, men jag orkade inte ta mig ut. Satte mig åter vid datorn.
Tackar micron för att den värmde upp mitt sista kaffe så fint.
Äter godis, vindruvor, ville egentligen ha värsta frukosten men orkade inte göra.
Massa tankar far runt i huvudet men ingen får ro. Tror man tänker bättre när man är i farten med någonting.
Nu laddar jag med som sagt micrat svart kaffe och hoppas få ork till att fylla diskmaskinen.
Sen när jag väl kommer igång, kommer tiden springa iväg och jag få bråttom till jobbet ändå.
Så är det jämt, fattar inte alls det där.
Känns mer befogat att jobba på dagarna och inte göra någonting på kvällarna.
Fast ändå skönt, att ha en hel dag ledig och sen på kvällen, när man normalt sett inte gör någonting, få någonting vettigt gjort.
Svår fråga. Rik blir man ju inte iallafall.
Idag är en klen dag, utan energi och inspiration. Det gör ingenting, det måste finnas sådana dagar också.
Jag har mycket att göra. Mycket jag vill göra också.
Men sen gäller det alla andra. Vilka som vill följa med.
Ha en trevlig kväll iallafall, jag ska försöka. =)
Började med att jag gick upp imorse och socialfikade med Jenny, för jag visste ju att jag skulle få vara ensam hela dagen.
Sen sattt jag uppe ett par timmar, fixade lite på nätet med resan, pengar och dyl.
Sen tog fantasin slut, jag gick och la mig.
Sov till 13.
Ångest.
Solen sken utanför fönstret, men jag orkade inte ta mig ut. Satte mig åter vid datorn.
Tackar micron för att den värmde upp mitt sista kaffe så fint.
Äter godis, vindruvor, ville egentligen ha värsta frukosten men orkade inte göra.
Massa tankar far runt i huvudet men ingen får ro. Tror man tänker bättre när man är i farten med någonting.
Nu laddar jag med som sagt micrat svart kaffe och hoppas få ork till att fylla diskmaskinen.
Sen när jag väl kommer igång, kommer tiden springa iväg och jag få bråttom till jobbet ändå.
Så är det jämt, fattar inte alls det där.
Känns mer befogat att jobba på dagarna och inte göra någonting på kvällarna.
Fast ändå skönt, att ha en hel dag ledig och sen på kvällen, när man normalt sett inte gör någonting, få någonting vettigt gjort.
Svår fråga. Rik blir man ju inte iallafall.
Idag är en klen dag, utan energi och inspiration. Det gör ingenting, det måste finnas sådana dagar också.
Jag har mycket att göra. Mycket jag vill göra också.
Men sen gäller det alla andra. Vilka som vill följa med.
Ha en trevlig kväll iallafall, jag ska försöka. =)
Undran
Sitter vid mitt köksbord, som så många gånger förr. Äter, färdigköpt pizza som svalnat, vit choklad med frystorkade jordgubbar i, röda druvor, dricker vatten. Lyssnar på Hellström. Känner mig mycket melankolisk.
Funderar över relationen. Vart leder den? Jag ser inte vägen.
Jenny kommer hem snart, imorgon ska jag börja jobba 15.30, det var längesen.
Är glad och friskförklarad och är tacksam för allt här i livet och de val jag gjort den senaste tiden, eller de val som blivit tilldelade mig.
Tittar på Hästarna som flyr från den brinnande skogen, tycker faktiskt att den är mycket vacker.
Är inte tillräckligt inspirerad eller stark för att välja väg bara. Jag vet att det kommer. Och har egentligen inte bråttom. Men på något sätt är det lättare att bara veta.
Vad är meningen?
Funderar över relationen. Vart leder den? Jag ser inte vägen.
Jenny kommer hem snart, imorgon ska jag börja jobba 15.30, det var längesen.
Är glad och friskförklarad och är tacksam för allt här i livet och de val jag gjort den senaste tiden, eller de val som blivit tilldelade mig.
Tittar på Hästarna som flyr från den brinnande skogen, tycker faktiskt att den är mycket vacker.
Är inte tillräckligt inspirerad eller stark för att välja väg bara. Jag vet att det kommer. Och har egentligen inte bråttom. Men på något sätt är det lättare att bara veta.
Vad är meningen?
