Ta kort på sig själv?
Det är så förträffligt, att vissa påstår sig vara beroende av allehanda funktioner/sidor/kontaktnät inom denna genre, eller att vissa tillbringar större delen av sitt liv framför datorn, isolerar sig helt från att träffa folk på riktigt.
Det är deras val!
Men en grej jag strör mig på är alla dessa folk som envisas med att ta kort på sig själv i en spegel med en dåligt inställd mobilkamera/digitalkamera, lägga ut dessa på sig själv och tro att man har skapat nån sorts trend eller ser ut som ingen annan eller bara vill ha bekräftelse? Jag fattar inte!
Visst, man får vara glad om någon tar kort på en någon gång vid något festligt tillfälle, speciellt om man råkar tycka att kortet blir fint!
Men verkligen Anstränga sig, springa runt och handla massa kläder, springa hem och byta om, ställa sig i pose framför spegeln, dra fram mobilen och få till en "bra" min, sedan usb-a in den på datorn, döpa den till ex "Jag, 25/6-07-lite sur." eller "Jag, 25/6-07 med nya jackan, cool!" och sedan få typ gb-inlägg från likasinnade Lina_14 som skriver tex: "Fan vilken grym jacka! Var har du köpt den?" fast man klart och tydligt ser att den kommer från bik bok (allt som är rosa, grönt eller gult kommer från bik bok - daa?).
Men sen då? Har man något annat liv när man håller på så där?
Träffar man några vänner? Har man ens några riktiga vänner, eller söker man på detta sätt nya?
Tror faktiskt - ifall man söker nya vänner på detta sätt - risk för ytliga vänner!
Jag kan förstå att man shoppar, visst, och tar kort på sig själv om man provar någon ny outfit någon gång, för att kunna jämföra med sig själv. Men lägga ut på nätet och grejer?? Helvete ge upp!
Eller - ännu värre, de som har presentationsbilder på sig själva, tagna av sig själva, med en dålig mobilkamera, framför badrumsspegeln, halvt suddiga, en halvfet karl med tredagarsskägg eller en översminkad 14-åring med utväxt, boende i Huddinge i sliten lägenhet.
OJ vilka fördomar jag har. Men jag tror det är nyttigt med fördomar. Det viktigaste är faktist inte att nödvändigtvis veta vad man vill bli, uta veta vad man inte vill bli.
Är detta för att man är så ful att ingen vill ta kort på en?
Eller att man tycker sig själv vara så snygg, men ingen råkar ta just ett sånt bra kort på en innan?
En annan grej är att jag lagt märke till en tjej som brukar åka tunnelbanan tidigt på morgonen til jobbet, hon har vit, kort skinnjacka, supermegataighta jeans, vanligen mörkblåa, knähöga supermegataighta lackstövlar med orealistiskt höga stilettklackar, långt, välkammat blonderat utsläppt hår, enormt med smink.
Nej såna fördomar har jag inte, men man undrar, varför går man omkring så där halv 6 på vardagsmorgnar?
Hon kanske bara provar en ny outfit och går ut med den istället för att ta kort på sig själv och lägga ut på nätet?
Trash here I come
Klockan är 17.40 och de har börjat mörkna ute, nästan helt mörkt faktiskt. Jag är lika trött som vanligt, tänkte krypa till kojs runt 19 kanske, men först måste jag få i mig lite föda, samt tvaga mig och organisera i hemmet.
Idag har jag jobbat, en lugn dag på jobbet, nästan så man inte ville ta i när det väl kom folk. Jenny var den första att besöka mig där, hon hann läsa inte mindre än tre situation stockholm innan jag fick sluta.
Vi hade en trevlig dag på stan, gick och kollade på Stockhome, fikade och gick på gratis toaletter på Teaterbaren, åt enchiladas på Taco Bar, dömde oss bort till varmare breddgrader när vi slank förbi Fritidsresor och Ving.
Jag erbjöd mig att lägga ut för kryssningen med Ewe nästa fredag, då ville hon minsann med plötsligt!
Så nu ligger jag ute med pengar till både Mia och Jenny, men de är så söta så det gör ingenting.
Känns som sagt så bra med alla dessa resor detta år. Även om det "bara" är London och två alldagliga kryssningar, så är de iallafall ett avbrott från vardagen och kan förgyllas på bästa möjliga sätt ändå!
Till midsommar längtar jag till egen röd stuga i någon lummig skärgård med gammeldans och midsommarstångsresning och midsommarvisor och midsommarstångsdans! Gärna live-band med dansbandstouch. HELT RÄTT. SVENSSON.COM
Men det är långt dit, jag känner att jag måste börja dit jag längtar redan nu, men Hur ska jag hinna, Hur ska jag orka? Kommer få mer energi snart, ska bara lära mig jobbet ordentligt först... Just nu tar det alla mina krafter, jag som knappt har några i bristen på motion och sunda mat- och sovvanor, men det löser sig!
Blir mer och mer upplyst om hur o-stureplan jag är. Kommer i mina slitna Skopunkten-gratis-skor, trasiga brallor, trött och allmänt förvirrad, och dessutom allmänt skämtsam och förvirrad ut mot kunderna utan att skämmas. Tar min tid fast jag vet att de är stressade, försöker omedvetet sända ut signalen; det går inte fortare för att du står och trummar envist med fingrarna, jag jobbar så Fort jag bara kan! För det gör jag, även om det inte ser så ut. Det tar faktiskt bara längre tid om man ska hålla på att stressa upp sig hela tiden. Och jag är fortfarande på inlärning, inte deras fel, men inte mitt heller..?
När jag går från jobbet, när alla viktiga stureplansfolk är ute i farten, på väg på någonstans viktigt, känner jag hur trashig jag är jämfört med dem. Inte för att jag mår dåligt av det, bara intressant hur olika delar av stan kan visa en så mycket, hur folk är, vilken påverkan det ger, vilken målgrupp man har. Inte för att jag är trash egentligen, men känns ju så jämfört med dem. Kanske ska bli lite mer fåfäng bara för att? Börja sola, träna, basta. Fast det ska jag ju göra ändå. Men ändå.
Påminn mig om att jag måste tvätta. Köpa nya jeans, mina favvisar har spruckit. Köpa present till Ewe, Mia, Zarah, Kenta. Vissa har långt kvar till de måste få sina presenter, men lika bra att börjas i tid. Måste även storhandla, köpa frukt och grönt och börja äta gröt på morgonen. Dessutom är det påsk och valborg snart. Herregud.
För övrigt vill jag passa på att klaga på min mp3-spelare. Batteriet dör på en dag. Inte rätt. Man sätter i ett batteri på morgonen, lyssnar på väg till jobbet, max 35 minuter tar det, när man ska hem och lyssna på väg hem, då är batteriet dött! Nåt fel är det, och o-tekniska Anna är inte bra på att lösa såna mysterier. Tror den bästa lösningen är en batteriladdare och alltid fulladdade batterier i väskan. Det var tur att jag köpte stormegapack med AAA-batterier på Gekås i Ullared, jag som trodde jag aldrig skulle få användning av dem! Nu är de snart slut.
Sliten grå dag
Styrde till och med upp hemma, piffade till lite i köket, duschade, och somnade med alla lampor tända... Stackars Linda kom hem, alldeles förkyld efter första dagen på hennes nya jobb.
Sen idag, började det regna precis när jag klivit in i Passagen. Men vilket väder sen! Värsta iskalla vindarna, jag som bara gick med ett par linnebyxor i brist på rena kläder (som det dessutom var ett stort hål i, såg jag sedan), så nu är det väl min tur att bli förkyld..
Nästa vecka kommer Anna (en annan Anna) vara chef hos oss, då måste jag väga allting, snacka om att dra ut på processen. Kommer inte vara i närheten så produktiv som jag nu blivit utan "riktig" chef. Sunt förnuft räcker väl?
Det var allt för idag, nu ska jag äta ännu mera, sen somnar jag, som vaaaaanligt. ZzZZZzzzZZzzZZzzzZZ
Detta har hänt
2. Slutade jobbet igår, det blev mycket kramar, blommor, Aladdin-ask, semlor med mig hem, min chef tyckte att jag var en fin tjej! Tullilull!
3. Idag kommer Ewe hit på middag. Längesen! Snart ska vi på en vinglig kryssning- dessutom. kan gå hur som helst det där!
4. Jag har gjort en stram budget för mina viktigaste investeringar denna månad. Längtar tills jag får semesterersättning och slutlön från 7-eleven, tillsammans med Panini-lönen! Sen att jag får in lite kulor från Linda varje månad gör ju bara saken ännu bättre!
Saker jag ska köpa, bland annat, är:
*Träningskort
*Jeans
*Träningsbyxor
*SL-kort (måste alltid tas med i beräkningarna)
*Mat ! Massor!
*Pyssel-prylar från Slöjddetaljer.se. Måste styra upp mitt vackra gedigna matbord, samt laga listerna här hemma. +Måla tavlor till köket, med motiv från frimärken. Jo jag är allt lite knäpp, men ack så mycket människa som Jenny bestämt hävdar!
5. Jag ska lära mig massor av nya saker, bland annat de engelska orden för typ rucola-sallad, kronärtskocka, tonfisk, räkor, basilika, persilja, granatäpple. Kan vissa men har långt kvar. Måste kunna hjälpa turisterna på jobbet liksom. Men det är roligt. Mina dagistofflor och jag flyttar in!
6. Jag börjar så sakteligen älska livet igen. Detta är som sagt ett mycket positivt år, med mycket resor, nya kontakter, allmänt fräscht, kul, spännande.
Lite om mig (med inspiration från Jennymercury):
Namn: Anna
Ålder: 21
Stjärntecken: Oxe
Favoritfärg: Blå, röd, svart, vit, guld, silver. Beroende på hur jag känner mig!
Favoritdrink: Irish coffee, Cosmopolitan
Favoritdryck (Alk-fri): Proviva, Vatten
Favorituttryck: Många! Bland andra Vill man så kan man, Nån liksom bara drog ur proppen, Ursäkta det är hål i den här kan jag få en ny? mfl.
Favoriträtt: Allt mjöligt. Utom oliver, fetaost, pruttostar i övrigt, kroppkakor, pölsa, köttfärs i för stora mängder.
Favoritlåt: Många där med! Fan måste man välja en bara? Hut tråkigt är inte det?
Favoritartist/grupp: Kan inte välja där heller, men jävla seg rnb och hip hop går fetbort!
Favoritkrog: Anchor, hard rock, Garbos!
Favoritstad: Går inte välja det heller, har sett för få, är inbiten stockhomare, vad ska jag säga? Ja jag älskar mitt Stockholm, men finns typ 324724878 andra städer att utforska, så jag ska int ropa Hej än!
Bästa resan: Bulgarien 04. Om man bortser från att jag blev tappad i backen och vanställd.
Bästa ställe (allmänt): Gröna Lund! Loove!
Bästa film: Fucking Åmål (ska hyra den idag!)
Bästa bok: Än så länge Snabba cash av Jens Lapidus (senast lästa) men även Sagor för barn över 18 år av Tage Danielsson, och Sex och singel av Birgit Erup. Brokig blandning ska det vara!
Mål: Blir nåt sofistikerat. Tjäna så mycket pengar, så man har råd med hus, häst, bil, ko, hund, stallkatt genom att göra minimalt med jobb, så man orkar lägga sin energi på det man gillar istället som att umgås med mina framtida barn, rida i skogen, pyssla hemma, umgås med vänner, förbereda typ julen flera veckor i förväg med bak och inläggningar och julskinkekokning, ha glöggkvällar eller tjejmiddagar och andra stora fester.
Gör nu: Jobbar på Panini, för den som missat det.
Bor: Bromma, i mysig skev tvåa med ömsom döva grannar, ömsom nyfikna grannar, ömsom felparkerande grannar, ömsom Big-Fred-brorsor-grannar.
Övriga mål (personliga): Lära mig! Alltid kan man lära sig något av allt som händer! Vill man så kan man, som sagt! Bli bäst på det jag bestämmer mig för att göra. Klara sig själv, ta ansvar. Vara positiv, ibland orealistiskt positiv för att klara vissa saker. Ge sig Fan på saker. Älska utmaningen! Bry sig mycket om de man har nära. Ta bort störande energi-tjuvar, ingen idé att slösa liv på såna. Allt gott man gör får man igen. Vara ärlig, men inte dumdristig.
Dold last: Obotlig nagelbitare. Önskar att jag hade 200 jackor. Älskar jackor, att kunna byta varje dag typ. Är typ chipsberoende, men ej fet för det!
Svårt för: Puckon, respektlöshet, egoism, oförmåga till ansvar, slackers, oförmåga att säga ifrån, klenhet i allmänhet.
Religion: Ateist
Politik: Min egna. Tycker inte nån politik stämmer med mina idéer. Men helt klart bra för Sverige att moderaterna har makten nu, mycket är dåligt, men det behövdes en reaktion, ett uppbrott från alla som ligger hemma med full arbetsförmåga och lever på de arbetandes skattepengar genom bidrag hit och bidrag dit.
Favoritprogram: Du är vad du äter (jävligt vinklat men dock så nyttigt), Supernanny, Veterninärerna, Anna Pihl. Ser dock inte så mycket TV, har faktiskt annat att göra.
Radiostation: Vinyl 107, Rock-klassiker. Skiftar i takt med hur dagen känns.
Nu orkar jag inte tömma mig själv på mer info!
Fredagskväll
IMORGON KLOCKAN 5.30 går jag för sista gången upp på en lördagsmorgon, åker i mörkret till Fridhemsplan, byter mot Kungsträdgården, väntar 4 minuter för jag precis missat tåget, sista gången jag står och halvsover i väntan på nästa tåg, sista gången jag går upp för den långa gången mot Parmmätargatan, lätt flåsande, lätt stressad, sista gången jag sätter den skeva guldnyckeln med svart plast i låset, sista gången jag springer in och slänger av mig väskan, tänder lampan och larmar av i samma ryck, sista gången jag springer lätt svettig och sätter på ugnen, sista gången jag gräddar kanelbullar 6.45 på morgonen, tar upp morgontidningarna, säger saker som: "God morgon! En kaffe, ja visst!" eller "Nej, Aftonbladet har Tyvärr inte kommit än, jag öppnade som sagt för sisådär fem minuter sen, de dyker nog upp under dagen ska du se!" eller "Nej jag har faktiskt inga kolabullar färdiga än, jag öppnade typ nyss, har inte hunnit så långt ännu!" eller "Å mjölken har du längst ner!" eller "Tack tack!" (Fast tack tack kommer jag fortsätta säga så länge jag lever tror jag.)
Skönt. Befriande. Lite vemodigt.. Men jag överlever. Herregud det är bara ett jobb. Kommer känna så här till på måndag då nästa jobb tar vid. Hur det går kan ni senare läsa i Annas Otroligt spännande blogg, som uppdateras nästan varje dag!
Jag undrar ifall jag har några läsare som läser kontinuerligt hela tiden men som jag inte känner? Skulle vara kul ifall man fick reda på det. Vet inte varför, bara kul. Någon otippad liksom.
Bra saker:
*Hittade en ny grekisk restaurang idag på söders höjder med Linda. Underbar, ganska billig och garanterat mycket vitlök i tzatsikin! Dit kommer jag gå fler gånger.
*Ja, sista dagen på jobbet.
*Eventuell utgång imorgon. Mycket att fira. Kan bli Garbos om Anna själv får välja.
*Så många jag känner har fått nytt jobb i år. Mycket positivt! Rotation på arbetsmarknaden är alltid nyttigt.
Mindre bra saker:
*Måste börja träna
*Måste träffa fler folk, nytt folk, vidga mina vyer
*Måste ringa Familjebostäder igen angående fucking värmen. Vad är grejen liksom? Har någon dragit ut nån jävla propp eller?
*SL-priserna ska höjas. Som om det inte redan är dyrt. Måste skaffa seriös hoj, tror det är den bästa investeringen just nu i dessa tider. 
När Anna är på Garbos kan det bli så här närgånget...
Nån bara liksom, drog ur proppen...
Är det inte röret på jobbet som går av och översvämmar hela lagret två stressiga morgonar i rad så är det ens gamla vänner som går i kras eller bara helt försvinner ur ens liv med omedelbar verkan. Är det jag som är för stabil, eller de andra som är för labila?
Är detta vad jag förtjänar? Jag som kämpat och slitit för den jag är idag och vad jag har idag, borde man inte få ha kvar det som man gillar och mår bra av? Vilka är egentligen ens vänner efter allt?
När kan man sluta kämpa och ta semester från slitet och bara glida av farten man fått upp?
När kan man våga hoppa och lita på att någon tar emot en där nere?
Är det detta väder, mitt kalla kök, mina gamla tråkiga kläder, mitt urarbetade jobb, brist på action i mitt liv, är det gamla mönster eller de nya, som gör att det känns så här?
Jag vet varken ut eller in längre.
Allt är en stor röra.
Späckat schema hela våren, med massa egentligen kul grejer, massa kryssningar, London-resa, fester, firanden, nytt jobb, träning, eventuellt köp av lägenheten, jo men visst.
Ingenting känns spännande och kul just nu.
Bara jobbigt, som att jag måste, det är min plikt.
Att umgås och fira och festa och hänga med bara för att jag borde.
För att mina andra vänner vill det. För att de är fina människor som bryr sig.
Vill umgås med mig, tycker jag är rolig och snäll. Men jag vill egentligen inte, inte just nu.
Men vad ska jag göra annars då. Blir det bättre av att jag sitter hemma och tycker synd om mig själv?
Förmodligen inte.
Jag vet inte vad jag har gett mig in på gällande nya jobbet.
Kommer förmodligen också bli ett helvete.
Visst, de tycker jag är duktig och så.
Men jag håller ju min fasad, mitt trevliga jag, positiva andan, som alltid jag på arbete gör.
När ska jag ha tid att reflektera över det?
Och vem tar emot mina reflektioner?
Mitt jobb är mitt allt tyvärr.
För jag har inget annat.
Inga husdjur, ingen kille, ingen som orkar lyssna jämt.
Har sån lust att klaga och gnälla ihjäl nån snäll lyssnare.
Kanske ska ringa jourhavande kompis?
Och hur kommer det sig att vissa människor inte ens söker jobb?
Inte lyckas hitta jobb? De hittar kärlek istället.
Spelar roll vem de blir kära med.
Jag stöter bort alla känslor och jobbar som en tok, stenhård! Är det Stockholmssyndrom, eller bara Anna-skada? Är jag överdrivet ambitiös? Eller ska jag verkligen känna efter varje gång? Vill folk se mig reagera varje gång?
Helvete! De senaste dagarna har jag verkligen reflekterat över folk jag inte gillar. Vet inte varför. Det är kunder, killar, vänner, kändisar, allmänna folk. Vad kommer detta hateri ifrån?
Har jag varit så naivt positiv till allt senaste tiden att allt nu bara rasar över mig i våldsamma hateri- och snacka-skit-attacker?
Vad skulle göra saken bättre? Vissa gånger har jag känt att bara kasta mig rakt ut, som förra sommaren, då jag reste med tre idioter och några knarkande västkustkillar genom halva Sverige i en rostig bil.
Resultatet: Panikångestattack i bilen, bakfull varannan onsdag och torsdag på jobbet, svimmade på jobbet en dag. Typ. Kändes ju inte bättre, även om jag fick action i mitt liv.
"Det är bara du som bestämmer om det ska vara action i ditt liv." säger en bok jag hade en gång. (Sex och singel heter den, borta nu, som allt annat.)
Ja men vad vill jag då? Alla mina planer?
Nån bara liksom, drog ur proppen!
HELVETE!
EN ledig dag
Var på fest igår hos Matte min vän. Mia var med, samt en annan tjej som heter Mikaela, finlanssvenska, hur skön som helst, kallas mer eller mindre för mumin, Åh jag som Älskar MUUUMIN!! Det är typ bara jag som helt aktivt köpt en Snorkfröken som nyckelring på Viking Line. Vid en ålder av 20..
Dennis var där! 100 år sen man såg honom! Vilket kärt återseende! Vi snackade gamla minnen och när jag frågade var han varit alla dessa år skyllde han på att han dragit sig tillbaka till flickvänsdjungelns lugna vrå, och inte nog med det blivit religiös. Man slutar aldrig förvånas över folk nu för tidn..
Sen kom Linda, tänkte att nu ska hon få träffa mina "hemliga" vänner, och det gick som en dans på en sommaräng! Hon blev genast förälskad i Matte och Johan, dessa stabila karlar som aldrig sviker. Drack både fulsprit och Absolut 100 med Matte, jag kände mig dock väldigt seg, trots att jag sovit på dagen och druckit både kaffe (typ 5 koppar) OCH energidryck, men de hjälpte föga, är man utbränd säger kroppen ifrån helt enkelt. Så jag satt bara där, glodde på folket som drack och orerade med varandra i en härlig symfoni, lyssnade på Bandit och gick och öppnade åt stöningsjouren. (DET var ganska läskigt.)
Däckade vid halv fem tror jag, medan min syster och Matte satt uppe til halv sju och levde rövare. Vaknade på soffan vid tio, hade sovit som en prinsessa, trots att man låg på kortsidan av hörnsoffan, med alla kläderna på, en filt som huvudkudde och radion svagt på fortfarande. Då är man trött!
Pigg som en ärta drog jag in till Matte och Linda som vaknat, fortfarande fulla, Mattias med fyllefrossa och Linda som tjatar om Resorb..
Vi beslutade att åka hem så snart som möjligt, Linda ville hem Innan hon blev bakfull, så vi drog. Hon somnade på min axel på bussen (gulligt), vi beslutade att hon faktiskt inte behövde följa med på Brommaplan och handla, så hon tog all packning och gick hem, jag gick på konsum, köpte Ännu en proviva, Pepsi, chirre, en burk hela champinjoner som jag blev akut sugen på.
Fortsatte min färd, blek men ändock kolsvart under ögonen, till pizzerian, som var invarderad av (fortfarande fulla) socbidragstagande alkisar, ganska tragiskt men jag behövde inte skämmas iallafall, beställde två vegetarianas, fick vänta hur länge som helst, för dessa jävla alkisar tog upp all tid, skulle fram och köpa mer öl och whiskey hela tiden. Typ sprang hem så hungrig som jag var, slängde i mig pizzan och champinjonerna, drack Pepsi (helt rätt!) och däckade på nytt i Lindas säng. Sov således hela resten av dagen, fräscht, härliga drömmar, välbehövligt efter allt jävla hålligång senaste dagarna. Sedan vaknade jag, beställde smink på everydayminerals, kokade nudlar, värmde på Lindas halva pizza, bestämde mig för att blogga. Så nu har jag gjort det!
Sova igen alltså!
BRA SKIT
*Proviva- min nya kärlek. Klarar inte en dag, en morgon, ett liv utan Proviva. Tvingar folk i min närhet att hämta, köpa, dricka Proviva. Borde bli deras PR-konsult.
*Sova. Livets bästa, lättaste, skönaste!
*Bara en vecka kvar på mitt slitna 7-eleven.
DÅLIGT SKIT
*Kände mig dum idag när jag sa till Erri att jag skulle ringa, men bara gick hem och sov, samt att jag ställde in fikan med Silvia.
*Mina svaga sidor, måste omgånde bearbetas samt kommas ifrån.
Nytt
Idag klockan 06.00 började jag mitt nya jobb med stormsteg. Tiden bara rann iväg till elva, då jag fick gå. När jag kom till mitt vanliga jobb klockan 12 och skulle fortsätta jobba 7 timmar, kände jag mig verkligen som hemma. Ja det var som att komma hem igen..
Men roligt har det varit! Har jobbat tretton timmat denna Alla hjärtans dag, fått ETT chokladhjärta, av min nya chef, hon är snäll, riktigt hurtig liten tjej!
Det är roligt med dem som går och tycker synd om sig själva denna dag. Har stött på ett flertal. Skulle för att motdemonstrera att det är synd om mig som hårt arbetande singelkvinna köpa en ask aroma-hjärtan, men tror faktiskt att de var slut på Konsum. (Orkade i och för sig inte leta, så kul var det ju då inte, har redan hål i tänderna.)
Nu är jag svintrött och ska sova. Tänkte bara upplysa om att jag minsann kommer få ett gratis paket kaffe på ICA Nära på Sergels torg för att jag var så duktig och svarade på en enkät där idag! Och att imorgon är en annan dag, och då ska jag jobba ytterligare tolv timmar.
Börjar ni märka att det ryker om datorn eller luktar bränt nästa gång ni läser min blogg beror det helt och hållet på att jag är utbränd.
Detta ska förmodligen inte ske, ifall ni innehar säker brandvägg.
HAHAHA vilka skämt jag får till.
Utveckling i i-land
Med min underbara mp3 får jag all den inspiration jag behöver, speciellt med låten Fast car med Tracy Chapman, för då tänker jag att så där ska jag aldrig bli, och det vet vi, det är en början det med!
Och efter gårdagens missöden, då jag var trött stressad och allmänt grinig hagga på jobbet, bestämde jag mig helt enkelt idag, när jag försov mig fast jag började 12, att idag ska jag fan vara GLAD! Och det har jag varit, faktiskt inte sur en enda gång!
Det är mycket berg-och-dal-banekänslor på g inne hos mig just nu, vet ej om det beror på att våren kommer, eller om det beror på att jag vill så gärna börja om med mitt "nya liv" så fort det bara går, och när jag inser att jag måste vänta, blir jag halvt galen!
Närmsta planen:
1) Ta mig till gymmet (mycket mer motiverande nu med min mp3, tack Jenny, den har räddat mitt liv!
2) Bara jobba 3 (TRE) lördagar till på nuvarande jobb! Sista lördagen= sista arbetsdagen där, för gott!
3) UT MED DET GAMLA - IN MED DET NYA! JAJJEMEN!
4) Köpa nya jeans så fort lönen kommer, gärna 27-or så jag har något att träna in formen till...
Vad tror vi om det här då?
Detta har hänt idag
2) Jag kom hem en kvart för sent, då självklart jävla glasmästarjäveln hade varit här, en kvart innan mig, gärna inte vänta, eller ringa innan, eller komma i måndags när jag satt hemma hela dagen och väntade. Nej då!
3) Jag hämtade ut mina nya skor återigen från H&M Rowells, var tvungen att byta de till 39-or sist, nu fick jag 39-or, visst tänkte jag men sen när jag kommer hem och öppnar paketet är de silvriga! Jag hade ju då beställt svarta. Snabbt som vinden ringer jag kundtjänst och undrar hurman gör för allt i världen för att byta de till den riktiga svarta. (Egentligen vet jag det, man måste skicka tillbaka igen och bla bla bla, men ville helst slippa det, tredje vändan för mina skor liksom) Men efter ett par vändor framför hallspegeln insåg jag att det kan vara ganska festligt med slivriga skor också! Varför ha svarta när man kan ha silvriga?
4) När jag ändå var i farten med att prova skor och måla mina korta, avbitna naglar glitterrosa, kom jag plötsligt på att ja men idag kan jag ju faktiskt färga håret! Så då gjorde jag det. Själv, brukar inte hända ofta. Men det blev rätt bra. Har inte vant mig ännu, men det kommer. Värsta chocken är imorgon bitti när jag vaknar och inser misstaget.
5) Jag låg så skönt i min säng efter en lång hårfärgningsprocedur på egen hand samt ett återhämtande skumbad och läste Snabba cash, när Linda plötsligt kom hem och åter drog upp mig från sängen. Ingen rast ingen ro!
6) Detta med facebook är ganska kul novadays, hittade en gammal dagiskamrat där, som för övrigt flyttat till USA, blivit tuff trummis och skitsnygg. GÄRNA. Så har vi Anna, Vad blev det av henne? Aggresiv arbetsskadad hagga på 7-eleven..
Vad är bra, egentligen?
Idag har jag varit så trött.
Bara gått hemma i väntan på glasmästaren som lös med sin frånvaro hela dagen. Lyckats ta mig för att diska iallfall, sopat golvet och kokat en majskolv.
Lyssnat på min mp3 som jag äntligen fått av Jenny, skrivit ner alla 102 låtarna i mitt rosa block.
Lyssnat extra många gånger på Bryan Adams, Run to you och U2, With or without you.
Legat i sängen och läst Snabba cash, slumrat till, vaknat, läst lite till, slumrat till igen...
En allmänt lat dag medan solen sken ute hela långa dagen och man hade kunnat gå på världens längsta promenad ifall man så önskade men nu blev det inte så.
Skönt att vara ledig iallafall.
Jag och Jenny blev plötsligt jättefulla i lördags, och jag har inte stenkoll på allt som slank ur min feta trut faktiskt. Minns att vi ringde diverse olika typer, satt i Patrics lastbil och drack xider och svamlade om att vi minsann skulle fortsätta supa när vi kom hem.
Vilket inte blev av, vi däckade som två as på en gång.
Tror att jag gjorde bort mig på krogen i Skapnäck, men vad gör det, jag kommer förmodligen aldrig sätta min fot där igen.
Hela dagen igår, söndag, gick till ohämmat frosseri, av allt emellan nudlar, chips, ostkrokar, Ben & Jerryglass, lösgodis, Provivadryck, Ramlösa, vatten, cola light. Gott, nyttigt för själen.
Imorgon vankas det återigen jobb i ottan, fettisdag och allt, kommer nog gå bra det där ska du se!
