Mörkt och hård vecka
Min vecka startade inte på det mest finurliga sätt. Blev väckt av någon jävla idiot som stod och bankade på dörren alldeles för tidigt, yr i morgonmössan tänkte jag ju så klart inte öppna men det blev värre och idioten började istället plinga på dörren, och eftersom jag inte ville att alla andra boende i huset skulle vakna så öppnade jag, där stod Daniel, full som ett ägg och allmänt förvirrad skulle jag tro, men den som blev mest förvirrad var nog jag.
Jag blev rätt paff eftersom jag inte sett människan på typ tio månader och gått jävligt mycket vidare i mitt lilla jordeliv, men han ville minsann prata i sitt onyktra tillstånd vilket jag ansåg rätt olämpligt, så jag sa att vi kan väl prata om du nu vill det så himla mycket någon helt annan gång på ett helt annat ställe, och med de orden vände han i dörren och jag trodde faran var över, så jag åkte till jobbet och tänkte på andra trevligare saker, så kom han dit Också, gärna fatta INTE grejen med att dra hem och sova, jag blev ännu mer förbannad, och sa samma sak igen, att vi kan prata någon helt annan gång för jag märker att du har ett jävligt stort behov av det, men nu måste jag jobba så dra hem!
Efter en timme drygt tog han sitt fulla jag och drog och sent den eftermiddagen kom ett ursäktande sms och jag sa att du får prata om du vill, men lämna mig ifred sen.
Då ville han helt plötsligt inte alls prata längre. För jag ville ju inte vara hans vän.
Inte för att mina vänner brukar komma hem till mig måndagsmornar och kräva att jag ska stå till svars för deras handlingar, men han fick tydligen för sig att det var det man hade vänner till.
Stackars lilla människa!
Sedan kom aldrig sömnen tillbaka riktigt efter det. Hela veckan sov jag konstigt, trots att jag ändå försökte och hade mysiga lugna kvällar.
Fredag var plötsligt här och det blev mysigast!
Värsta tjejkvällen med ansiktsmask, safti vinglas, Idol och kaffe, popcorn, kanelgifflar, nötter och massa trevligt skitsnack i massor!
Sen sov alla mina vackra pinglor utspridda i mitt lilla hem, och vi vaknade i morse och drack kaffe och sen däckade jag om när alla gick till sina lördagsjobb. Och nu vid halv fyra på eftermiddagen har jag vaknat till liv och sitter och äter pytt i panna och dricker apelsinjuice.
Jag blev rätt paff eftersom jag inte sett människan på typ tio månader och gått jävligt mycket vidare i mitt lilla jordeliv, men han ville minsann prata i sitt onyktra tillstånd vilket jag ansåg rätt olämpligt, så jag sa att vi kan väl prata om du nu vill det så himla mycket någon helt annan gång på ett helt annat ställe, och med de orden vände han i dörren och jag trodde faran var över, så jag åkte till jobbet och tänkte på andra trevligare saker, så kom han dit Också, gärna fatta INTE grejen med att dra hem och sova, jag blev ännu mer förbannad, och sa samma sak igen, att vi kan prata någon helt annan gång för jag märker att du har ett jävligt stort behov av det, men nu måste jag jobba så dra hem!
Efter en timme drygt tog han sitt fulla jag och drog och sent den eftermiddagen kom ett ursäktande sms och jag sa att du får prata om du vill, men lämna mig ifred sen.
Då ville han helt plötsligt inte alls prata längre. För jag ville ju inte vara hans vän.
Inte för att mina vänner brukar komma hem till mig måndagsmornar och kräva att jag ska stå till svars för deras handlingar, men han fick tydligen för sig att det var det man hade vänner till.
Stackars lilla människa!
Sedan kom aldrig sömnen tillbaka riktigt efter det. Hela veckan sov jag konstigt, trots att jag ändå försökte och hade mysiga lugna kvällar.
Fredag var plötsligt här och det blev mysigast!
Värsta tjejkvällen med ansiktsmask, safti vinglas, Idol och kaffe, popcorn, kanelgifflar, nötter och massa trevligt skitsnack i massor!
Sen sov alla mina vackra pinglor utspridda i mitt lilla hem, och vi vaknade i morse och drack kaffe och sen däckade jag om när alla gick till sina lördagsjobb. Och nu vid halv fyra på eftermiddagen har jag vaknat till liv och sitter och äter pytt i panna och dricker apelsinjuice.
Kommentarer
Trackback
