Anzkisuperbabe

Ja så har man med nöd och näppe överlevt ännu en natt som tar en ur det gamla året rakt in i det nya.
Jag och Mia var hemma hos Stefans föräldrar i Viby dit alla hans brokiga vänner skulle komma och göra kvällen och natten minnesvärd och trevlig.
Det hela började redan dagen innan då jag och Mia åkte på City Gross och skulle handla beståndsdelarna till vår mycket numer mytomspunna nyårssupé, och som vanligt (man börjar lära sig nu) så hade dem inte svartrötter, hur svårt kan det vara kan man undra. Men jag orkade inte bli arg, vi fick tag på en fin rostbiff iallafall och laktosfri grädde och skithäftiga frysta påsar med passionsfruktspuré, och jättesmaskig ananas (återkommer till den senare), samt en massa annat kul i matväg. Jag säger bara så här; tur att jag hade Mia med mig annars vet man inte hur det hade gått. Vi fick fortsätta våra inköp på Willys och tro inte att det är genväg att promenera med fyra svintunga matkassar från City Gross till Willys trots att de bara ligger ett stenkast ifrån varandra, för mitt emellan har Westinbuss fått för sig att ha sina bussar parkerade självklart inhägnade med ett gigantiskt stängsel, så då får man gå runt!
Dagen efter, nyårsafton, har Anna bestämt sig för att vara först på Systemet klockan tio prick när de öppnar. Jag kommer ungefär tjugo över, det är mycket folk, men det får man ta, det är ju nyår. Jag plockar min skumpa, vita vinet med skruvkork, den smaskiga AIVY-vodkan med mynta och grejer, och lite cider. Ställer mig i kön, betalar, tar av ren vana en extra plastpåse (man vet ju aldrig) men av någon jävligt konstig anledning packar jag bara skumpan, vinet och spriten i en av påsarna, den andra påsen knölar jag rakt ner i väskan och trycker även ner ciderburkarna i väskan. Går rätt stressad, varför stressad vet jag inte, ut från systemet och ett tjugotal meter senare händer det som inte får hända, påsen går sönder! JO ALL MIN SPRIT; ALLT MITT VIN OCH ALL MIN SKUMPA BARA SÄGER PANG! OCH MARINERAR HELA BROMMAPLAN MED ALKOHOL! FÖR DYRA PENGAR!!!
-Helvete, muttrar jag för mig själv och undrar för ett ögonblick exakt vad man gör i ett sånt här läge? Ska jag städa upp efter mig? Eller bara gå hem och sura? Eller gå tillbaka och köpa nya?
Då kommer en gullig tant gåendes, påminner om Erris mamma Karin, och utbryter: STACKARS DIG! OCH DET HÄR VAR JU DYR SPRIT DESSUTOM! 
- Jo tack, jag vet, men ibland så händer sådana här tråkiga grejer, inget man kan göra åt det, jag går in och köper nya helt enkelt, maler jag på.
- Men vet du vad? Jag tror du kan få nya! JO jag tror det! Om du går in och säger snällt att du tappade påsen precis utanför så får du nya! Det är ju inte ditt fel!
Jag tackar tanten, önskar henne gott nytt år och ett nytt hopp har tänts inom mig. Jag går åter in på bolaget, frågar väktaren om hon möjligtvis vet hur detta fungerar, hon säger att jag får fråga personalen.
OCH JAG FÅR NYA!! Efter att jag har hämtat flaskhalsarna.
Sedan går allr i en rasande fart, fort iväg med fullproppad dramaten till Norrviken och börja  med maten, börja dricka, hälsa på folk, ta kort, sminka sig, byta om...
Sedan fortlöper festen ganska naturligt. Anna blir full och pratar med alla hon sätter sig i närheten av. Eller de som sätter sig i närheten av henne, men de får mer skylla sig själva. Efter en försiktig början med dagens, blir det tolvslaget och skumpa, som jag frikostigt bjuder alla jag ser med ett tomt glas i handen på. När den är slut återstår bara en flaska, AIVYN. Som jag också frikostigt bjuder bort, dricker fort av. Plötsligt är klockan 6, de flesta har dragit hem och jag går och lägger mig med XXX(någon "trevlig" kille) och jag däckar.
Klockan tio på morgonen ringer mobilens larm. Dags att gå upp och jobba!
Jag är fortfarande DYNGRAK när jag kliver upp. Försöker desperat duscha, håller på att slå ihjäl mig på kuppen. "HUR SKA JAG KLARA DET HÄR!?!!?!?" tänker jag i mitt fulla huvud. "Finns inte en chans att jag kan jobba så här." "Men jag MÅSTE. Min chef skulle ALDRIG låta mig vara ledig." Jo då, tankarna fanns där. Men min superstarka arbetsmoral (?) sa till mig att det klart jag ska jobba!
Så visst åkte jag iväg! Ett udda par strumpor senare går jag in på Konsum i Centralen och köper snabbmakaroner, smör och grillkrydda. Folk kollar konstigt på mig. Kommer en halvtimme försent till jobbet, det första jag  säger till min chef är : Hej jag är fortfarande skitfull.