Jag längtar, ingenting blir som förr
Har just suttit och slösurfat på Blocket. Av en slump hamnade jag på kategorin Hästar & Ridsport och efter att jag sett några annonser om underbara, lättridna halvblod för 75 000 började jag smått tänka på gamla kollo-tider, för på kollo hade de just sådana fina hästar som man fick se på men inte röra. När jag kollade vidare hittade jag en annons om en häst som var till salu, som jag bara kände igen så där jättestarkt men inte kunde placera riktigt, då det var ett par år sen jag höll på med hästar. Nå väl tänkte jag, letade vidare bland hästar-till-salu-djungeln. Efter ett tag upptäcker jag det återkommande mönstret; det är mina gamla kollo-hästar som är ute på annonserna! Ja jag säger då det. Nu var det i och för sig elva år sedan jag var på det här kollot för första gången, men minnena är sig lika starka som om det var igår. Jag går in på deras hemsida, och ingenting är sig likt. De gamla kollorummen, där man bodde fyra stycken hästgalna tjejer, har blivit endast ett par flashiga trerumslägenheter som uthyres till ockerhyra. Ridskoleverksamheten är nedlagd, även om det finns läger och kurser kvar. Allt handlar mest om att tjäna pengar verkar det som, men det klart, så måste man ju vara här i världen. Åh jag vill så gärna slå till på en gammal kollohäst och ha för resten av livet! 
Vi kan ju glädjas åt att det snart är sommar igen iallafall...
Vi kan ju glädjas åt att det snart är sommar igen iallafall...
Kommentarer
Trackback
