Anzkisuperbabe

Söndagar är fan de mest aktiva dagarna för mig. Fulla av dans, träning och akrobatik. När resten av Sverige ligger hemma med ångest, tomma plånböcker och andra bakfulla men efter lördagen går jag upp, äter rejäl frukost och packar den stoora väskan. Det känns inte speciellt speciellt, men jag saknar absolut inte lördagarna på krogen. Nu förtiden tycker jag det är obehagligt att ta tunnelbanan bland alla fyllon sent på kvällar och helger.
Det krävs ju fan att  man ska vara full själv för att slippa tänka på hur obehagligt det ÄR med sådär jättefulla folk alltså. USCH...

Den här helgen har andra jag känner jobbat, varit ute och festat, varit på andra tillställningar med vänner och bekanta, men jag har förutom en sammankomst i fredags, mest sovit faktiskt. Det har varit jätteskönt. Efter min dåliga dansvecka förra veckan krävs nu nya tag, och då måste jag vara utvilad.
Jag tror, att när man bara somnar sådär och sover i typ 100 år, då är det lika bra att bara göra det, inte tänka efter så mycket eller känna någon press att man måste ringa någon bara för att det är lördag, utan bara lyssna på kroppen och sova.

Jag älskar att sova, men ibland tror jag mig inte ha TID till det. Är det inte konstigt? (Prioritera om KANSKE?)
När Linda skulle komma hem i natt efter jobbet, trodde jag mig att det skulle vara Jenny som kom. Jag har inte riktigt vant mig av vid att hon har flyttat än... Jag saknar min Jenny, ganska mycket tror jag..